En vanlig fast väldigt regning måndag
Då var veckan igång igen. Jag ska vara ärlig, jag känner mig helt slut som artist,som en mosad banan. Och jag vet inte alls vad det beror på. Jag har ju så himla mycket att vara glad för. Men jag LÄNGTAR verkligen efter att börja jobba. Tre år hemma gör att man längtar efter att få komma tillbaka till arbetslivet.
Låt oss prata lite om knivar. Knivar är ju himla bra saker, men inte när ens son får tvångstankar om att han ska ta dom och hugga sig med dom. Så när vi fikar får vi ta bort dom efter att ha skurit upp brödet. När vi kom hem i lördags fick Mike panik på kvällen eftersom han fick syn på knivarna som hänger på magnetlisten på väggen i köket. Så jag fick helt enkelt gömma undan dom. När vi var hos pappa och jag hjälpte honom att plantera om blommor och vi använde en kniv för att ta bort gammal jord fick vi gömma undan den kniven också. Han är inne i en jobbig period nu. Han har varilt lite förkyld också, precis som oss andra. Med förkylningen följer segt slem. Mike får panik av det och tror att han ska dö så han vågar inte hosta. Han vill absolut inte bli lämnad ensam hemma längre eftersom han inte vet vad han skulle göra om han hittar en kniv. Han vill inte göra sig själv illa säger han.
Och jag vet inte, jag vet faktiskt inte hur man handskas med sådant här. Och jag orkar inte, jag känner att jag snart inte orkar mer. Han tjatar hål i huvudet på oss också. Han vill ha en pekskärmsmobil. Mike känner inte av sådant, när det är dags att sluta. När man inte vill prata om saken mer. Men jag älskar min fina kille, det gör jag. Jag blir bara så frustrerad när jag inte förstår honom. Läkaren ska ringa idag, vi får se vad hon säger. Vi var där i fredags och Mike var orolig när han var där. För att han hade slemmet i halsen och inte vågade hosta. Det var bra att de fick se hur han blir.Han fick komma in och lägga sig på britsen för han höll på att svimma sa han. Han går inte upp i vikt som han ska, därför ringer läkaren mig idag.Självklart ska jag berätta om helgen vi haft.
Jag vet inte, kanske är jag alldelses för ärlig. Jag passar inte in bland alla andra bloggar där man skriver om dagens köp, dagens utflykt och hur lycklig man är. Men jag vill skriva om det viktigaste som händer i mitt liv, just nu. Och det är inte bara roliga saker.Vissa dagar är det tunga saker, andra dagar är det vad jag fyndat eller gjort den dagen.
Men för att bevisa att även roliga saker händer i min familj så kan jag meddela att resa till Italien är bokad. Den 17/9 bär det av. Då kommer jag ha jobbat i 16 dagar ;) och såklart har jag inte jobbat alla dessa dagar. Då kan det vara på sin plats med lite semester :D
Idag kommer jag mest hålla mig hemma, dels för att vänta på att läkaren ringer och sen för att nån fjädergrej har pajat på bilen, Niclas ska byta den idag när han kommer hem. Tur att man är ihop med en gammal bilmekaniker ;)
Nä ni, dags att ta tag i städning och tvättning. Ha en bra dag!
Låt oss prata lite om knivar. Knivar är ju himla bra saker, men inte när ens son får tvångstankar om att han ska ta dom och hugga sig med dom. Så när vi fikar får vi ta bort dom efter att ha skurit upp brödet. När vi kom hem i lördags fick Mike panik på kvällen eftersom han fick syn på knivarna som hänger på magnetlisten på väggen i köket. Så jag fick helt enkelt gömma undan dom. När vi var hos pappa och jag hjälpte honom att plantera om blommor och vi använde en kniv för att ta bort gammal jord fick vi gömma undan den kniven också. Han är inne i en jobbig period nu. Han har varilt lite förkyld också, precis som oss andra. Med förkylningen följer segt slem. Mike får panik av det och tror att han ska dö så han vågar inte hosta. Han vill absolut inte bli lämnad ensam hemma längre eftersom han inte vet vad han skulle göra om han hittar en kniv. Han vill inte göra sig själv illa säger han.
Och jag vet inte, jag vet faktiskt inte hur man handskas med sådant här. Och jag orkar inte, jag känner att jag snart inte orkar mer. Han tjatar hål i huvudet på oss också. Han vill ha en pekskärmsmobil. Mike känner inte av sådant, när det är dags att sluta. När man inte vill prata om saken mer. Men jag älskar min fina kille, det gör jag. Jag blir bara så frustrerad när jag inte förstår honom. Läkaren ska ringa idag, vi får se vad hon säger. Vi var där i fredags och Mike var orolig när han var där. För att han hade slemmet i halsen och inte vågade hosta. Det var bra att de fick se hur han blir.Han fick komma in och lägga sig på britsen för han höll på att svimma sa han. Han går inte upp i vikt som han ska, därför ringer läkaren mig idag.Självklart ska jag berätta om helgen vi haft.
Jag vet inte, kanske är jag alldelses för ärlig. Jag passar inte in bland alla andra bloggar där man skriver om dagens köp, dagens utflykt och hur lycklig man är. Men jag vill skriva om det viktigaste som händer i mitt liv, just nu. Och det är inte bara roliga saker.Vissa dagar är det tunga saker, andra dagar är det vad jag fyndat eller gjort den dagen.
Men för att bevisa att även roliga saker händer i min familj så kan jag meddela att resa till Italien är bokad. Den 17/9 bär det av. Då kommer jag ha jobbat i 16 dagar ;) och såklart har jag inte jobbat alla dessa dagar. Då kan det vara på sin plats med lite semester :D
Idag kommer jag mest hålla mig hemma, dels för att vänta på att läkaren ringer och sen för att nån fjädergrej har pajat på bilen, Niclas ska byta den idag när han kommer hem. Tur att man är ihop med en gammal bilmekaniker ;)
Nä ni, dags att ta tag i städning och tvättning. Ha en bra dag!
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag vill inte läsa en blogg som alla andras.... Jag vill läsa DIN!!På onsdag ses vi kära du!! Förlåt att jag inte hörde av mig igår men det blev lite sent! Hoppas du känner dig bättre snart och att Mike får hjälp! Puss och kram
Trackback
