Tyst det är i huset!!!
Herre jösses vad det kan vara livat i det här huset ibland. Men nu sover alla utom jag, för jag bakar bullar. Ja okej, jag äter en hel del bulldeg också ;) Men nu står de och jäser en sista gång. Ska fortsätta med städningen när jag bloggat färdigt här. Imorgon fyller våran minsta prins ett år, det är helt sjukt. Och vilka tvära kast här i livet. Sorg när mamma går bort ena dagen och glädje den andra.
Idag fick jag återigen höra en mycket tråkig nyhet. En arbetskamrat dog helt plötsligt igår. Hon var bara i trettioårsåldern och var på teater när hon bara föll ihop. Jobbet hade försökt nå mig hela dagen och inte förräns nu ikväll fick Cissi tag på mig och berättade. Jag känner mig alldeles avtrubbad, precis som jag inte orkar ta in mer död nu. Orkar nog inte ta in så mycket alls förresten. För ungefär ett år sedan dog en annan arbetskamrat när hon var på väg hem från jobbet. Hon var stressad och gick ut i gatan och blev påkörd av en buss. Jag jobbade den dagen dödsbudet kom och då var det just den här tjejen som dog igår som hämtade in mig till kontoret, hon kom ofta in och pratade med mig när jag hade lunch och hon var fantastiskt snäll mot mig när jag var ny på jobbet, ja annars också såklart men hon var samtidigt en sådärn pratglad typ som man ibland kunde bli irreterad på, något man får dåligt samvete för nu. Jag fattar det helt enkelt, man dör inte så när man bara är trettio år. Stackars hennes familj, hennes mamma. Fy för att överleva sina barn! Mina tankar går till dom!
Jag fick en bra start på dagen idag i alla fall. När jag lämnade Miranda på dagis sprang jag på Jessica, som har barn i samma åldrar som mig och vi umgås på fritiden ibland. Hon bjöd hem mig på frukost och det var härligt att bara snacka skit, och betydligt lugnare när vi bara hade de små.Men som sagt, nu på kvällen rann all energi av mig!
Vila i frid Linda <3
Idag fick jag återigen höra en mycket tråkig nyhet. En arbetskamrat dog helt plötsligt igår. Hon var bara i trettioårsåldern och var på teater när hon bara föll ihop. Jobbet hade försökt nå mig hela dagen och inte förräns nu ikväll fick Cissi tag på mig och berättade. Jag känner mig alldeles avtrubbad, precis som jag inte orkar ta in mer död nu. Orkar nog inte ta in så mycket alls förresten. För ungefär ett år sedan dog en annan arbetskamrat när hon var på väg hem från jobbet. Hon var stressad och gick ut i gatan och blev påkörd av en buss. Jag jobbade den dagen dödsbudet kom och då var det just den här tjejen som dog igår som hämtade in mig till kontoret, hon kom ofta in och pratade med mig när jag hade lunch och hon var fantastiskt snäll mot mig när jag var ny på jobbet, ja annars också såklart men hon var samtidigt en sådärn pratglad typ som man ibland kunde bli irreterad på, något man får dåligt samvete för nu. Jag fattar det helt enkelt, man dör inte så när man bara är trettio år. Stackars hennes familj, hennes mamma. Fy för att överleva sina barn! Mina tankar går till dom!
Jag fick en bra start på dagen idag i alla fall. När jag lämnade Miranda på dagis sprang jag på Jessica, som har barn i samma åldrar som mig och vi umgås på fritiden ibland. Hon bjöd hem mig på frukost och det var härligt att bara snacka skit, och betydligt lugnare när vi bara hade de små.Men som sagt, nu på kvällen rann all energi av mig!
Vila i frid Linda <3
Kommentarer
Trackback
